Furstendömet Lorenzburg är i sig självt en imaginär skapelse som tar allt mer plats i den verkliga världen ju mer människor interagerar med berättelsen. I denna interaktiva open-source berättelse uppfinner vi en sprillans ny sagonation mitt bland radhus, lekparker och busshållplatser. Det är väl ganska häftigt minst sagt?
Urgamla traditioner, skrock och folkdräkter har alla blivit till någon gång i historien. Det har så att säga funnits en tid “före” de kulturella uttryck, som vi idag tar för givet, fanns. I Lorenzburg hjälper vi historien lite på traven genom att hitta på nya traditioner och kulturella uttryck så som de skulle ha kunnat se ut ifall de verkligen var urgamla. Vad skulle man kalla denna rövarhistorie-variant av historien? Urgammalt fungerar ju inte, men kanske Rövargammalt? Ja det får duga!
Ett exempel på en Svensk rövargammal tradition är användandet av “trollkorset” som hängsmycke:
Förr hängdes ett smitt järnstycke upp i ladugården för att skydda kreaturen mot trollen eller trolldom. Ibland hängdes stålet ovanför kons bås, ofta sattes de fast i väggen eller i tröskeln. Det fanns olika varianter men det viktiga var att stålet korsade sig självt.
Många tror att hängsmycket ovan är en urgammal hednisk amulett, i själva verket är det en skapelse av Dalasmeden Kari Erlands från slutet av nittiotalet. Denna rövargamla design är på sätt och vis en utveckling av traditionen, men den är även ett turistjippo. Traditionellt var det själva stålet som skyddade mot oknytt, men trollkors i silver fungerar bättre som turistfälla..
Smedsflätan är en rövargammal amulett av järn eller stål. Ett helt autentiskt uttryck för rykande färsk Lorenzburgsk folktro och turistfälleri. Smedsflätan består av en cirkel och en fläta och sägs skydda mot eld och olycka om den bärs som smycke runt halsen eller kanske invävd i hårflätan. Jag ser fram emot dagen då vi börjar sälja Smedsflätan i Lorenzburgs souvenirbutik!