Det är min uppgift, som Furste av Lorenzburg, att göra allt jag kan för att den pyttelilla nationen och alla hennes medborgare ska må bra och vara lyckliga. Vilka värden ska vi navigera efter för att leva ett gott liv? Hur kan vi hitta rätt i en samtid där många har det väldigt bra materiellt och där “wellness” (välmående) reduceras till bara ännu en produkt i gymmets och hälsokostbutikernas sortiment? Kanske fler än jag upplever att kompassen bara snurrar i kaoset? Jag har nyligen intresserat mig för det lilla Asiatiska Kungariket Bhutan som verkar ha en sund syn på det där med lycka och välmående.
Lyssna gärna när Per Gahrton ställer sig frågan om det lilla riket i Himalaya har förstått något som gått resten av världen helt förbi:
Bruttonationallycka, på engelska Gross National Happiness (GNH), är en term som myntades av Hans Majestät kungen av Bhutan, Jigme Singye Wangchuck IV på 1970-talet . Konceptet, som färgar hela landets ledning och uppbyggnad, innebär att en hållbar utveckling bör ta ett helhetsgrepp på föreställningar om framsteg och lägga stor vikt även vid de icke-ekonomiska aspekterna av befolkningens välbefinnande.
Begreppet GNH har ofta delats in i fyra grundpelare: goda styrelseformer, hållbar socioekonomisk utveckling , kulturellt bevarande , och miljövård. På senare tid har de fyra pelarna ytterligare delats in i nio underområden i syfte att skapa en bred förståelse för GNH och för att tydliggöra hur övergripande grundtanken bakom idéerna är. De nio domänerna är :
- levnadsstandard
- hälsa
- utbildning
- tidsanvändning
- god samhälsstyrning
- ekologisk mångfald & återhämtningsförmåga
- psykologiskt välbefinnande
- samhällsgemenskapens vitalitet
- kulturell mångfald & återhämtningsförmåga
