“Internationella heraldikdagen (International Heraldry Day eller Heraldry Day) inträffar den 10 juni och har till syfte att uppmärksamma heraldiken som konstform och vetenskap. Idén till dagen kom från en polsk heraldisk community. Dagen uppmärksammades första gången 2013. Datumet valdes på grund av att den 10 juni 1128 tilldelade Henrik I av England sin svärson Gottfrid av Anjou en blå sköld med sex lejon av guld. Detta betraktas ofta som heraldikens begynnelse.” (wikipedia)
Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används. Inom heraldiken finns också en särskild terminologi, vilken underlättar blasonering (beskrivning) samt jämförelse mellan likartade vapen.
Den enda nödvändiga och alltid centrala delen av ett vapen är vapenskölden. Skölden kan sedan omgivas av ytterligare symboler, såsom en hjälm eller krona ovanpå skölden, sköldhållare vid sidan om eller bakom skölden, devisband, ordenstecken m.m. Av hävd gäller att ju högre rang, enligt det gamla ståndssamhället, ägaren till ett vapen har, desto flera bisymboler kan han utrusta vapnet med; detta var förr också reglerat i lag. Också detaljutformningen av många bisymboler, särskilt hjälmar och kronor, används för att upplysa om ägarens rang eller natur – varje adlig och furstlig rang har sin rangkrona, en stad kan ha murkrona.
Även om vapensköldar oftast förknippas med furstliga och adliga ätter så är det, i Sverige, fritt fram för vem som helst att anta ett släktvapen. Den korrekta heraldiken har dock ganska stränga regler som måste följas för att vapnet ska vara officiellt giltigt. Ett vapen måste först och främst vara unikt och då är det bäst att ta hjälp av en expert!
Vapenskölden kan användas på brevpapper, visitkort, manschettknappar, porslin eller vapenringar som används för att lacka igen brev. Här en bild av Furste Freïs personliga signetring:
Den som vetenskapligt eller konstnärligt ägnar sig åt heraldik kallas heraldiker. Den som har som yrke att övervaka heraldiken kallas härold. Under medeltiden användes även titeln vapenkung för den främste av härolderna (och i Storbritannien gäller ännu titeln King of Arms). I Sverige kom titeln riksheraldiker under 1600-talet att ersätta titeln vapenkung. Sedan 1953 finns befattningen statsheraldiker, som är en ämbetsman vid Riksarkivet, i motsats till äldre tiders riksheraldiker, som var ett självständigt ämbete.
Den som vill anta ett vapen för sig och sin familj kan vända sig till någon av Sveriges heraldiska konstnärer till exempel:
Davor Zovko (som tolkat Lorenzburgs riksvapen)
